Om du skriver en kriminalare, deckare eller mysterieroman behöver du även arbeta med ledtrådar och villospår.

Ledtrådar och villospår har stor betydelse när man ska framkalla spänning.
Skickligt placerade i en scen förbryllar de läsaren som fortsätter läsa.

Ledtrådar är sådant som, om läsaren är smart, gör att hen kan lösa fallet innan eller samtidigt som deckaren.
De mest självklara är materiella föremål. En tråd, en knapp, smuts, ett hjulspår…
Sedan finns det biologiska ledtrådar som blod, saliv, hud, fingeravtryck, hår…
Även föremål som borde ha funnits på plats kan fungera som ledtrådar liksom information om tidpunkter.
De muntliga förklaringarna från de misstänkta kan innehålla ledtrådar liksom vittnesuppgifter.
Även personens bakgrund, utbildning, erfarenheter, yrke om brottet kräver speciella kunskaper.

Villospår är däremot sådant du placerar i historien för att lura läsaren, låta läsaren tro att någon annan är skyldig.
Besläktat med detta är den falska ledtråden som dyker upp när personer ljuger för polisen eller för varandra.
Knepet med villospår är att de måste ha en logisk förklaring i handlingen eller någon bihandling.

Ledtrådar kan fungera som vändpunkter i historien och driva den framåt men de kan även fungera som motsatsen.
De kan bära med sig kaos, spänning, förstörelse eller annat som du som författare vill uppnå.
Tänk bara på att om läsaren uppfattar dessa som ledtrådar så måste även detektiven se dem så du håller kvar spänningen i berättelsen.

ledtrådar  villospår  vändpunkter  
Gärd Fors
Bokkonsult, lektör/redaktör, spökskrivare, författare, utbildare