Miljön är den plats där historien utspelar sig.
Du behöver skapa stämning så du kan bygga upp en känsla hos läsaren samt ge läsaren möjlighet att skapa och se bilder.
Ett mål är ju att du ska framkalla känslor och känslomässiga reaktioner hos läsaren

Miljön kan även användas för att visa hur personen är, exempelvis genom klädsel, vad hen gör, vad hen samlar på etc
Därför kan du berätta väldigt mycket om dina personer genom deras individuella miljöer utan att behöva berätta om det. Det är det som är att ”visa i stället för att berätta”.
Även i relationer mellan romanfigurer kan du visa vad de känner för varandra utan att skriva ut det genom reaktioner på den andres individuella miljö, dialoger etc.

Välj miljöer (individuella eller miljöer i en vidare form) där du kan återge och skapa en känsla utan att beskriva allt i detalj. Det kan vara din egen vardagsmiljö men ofta blir det då bara en massa detaljer som inte skapar någon känsla.
Välj gärna en miljö som hittills är okänd för dig men som du har möjlighet att besöka. Återge vad du kände, upplevde, såg, vilka dofter du kände etc. – men berätta inte!
Att återge innebär att levandegöra – dvs genom att saker och ting händer.

Fundera över vilka miljöer du ska låta handlingen utspelas i. Om du lyckas beskriva den och ta tillvara alla möjligheter i miljön kommer din berättelse att bli levande och verklig för läsaren. Det gör att läsaren tar del av miljön, får starkare känslor och känner samhörighet – en av grundförutsättningar för att hen ska välja att läsa vidare.

Ta nu inte hela miljöbeskrivningen på en gång utan väv in den i berättelsen. Att läsa om berg, dalar, den gröna skogen och bäcken på två boksidor gör bara att man börjar diagonalläsa för att komma vidare i händelserna.

Återigen vill jag uppmärksamma dig på hur viktigt det är att även beskriva personernas egna personliga miljöer.

Dels finns det en personlig yttre miljö som bland annat innefattar utseende, klädsel, bostaden, jobbet, bilen, cykeln, partisympatier… allt detta ger information till läsaren. Det visar något om personen utan att det behöver berättas.

Sedan finns den personliga inre miljön där vi hittar önskningar, behov, känslorna, psyket, själen, funderingar, spekulationer och så vidare.

Om dina personer inte har något inre landskap kommer de att uppfattas som stereotypa och/eller platta. Den inre miljön finns med i personens tankar, handlingar, reaktioner, ord.

miljön 
Gärd Fors
Bokkonsult, lektör/redaktör, spökskrivare, författare, utbildare